Ulf Lindholm

En vandring i färgernas och linjernas landskap

Jag har målat så länge jag kan minnas. De första teckningarna var väl mest streckgubbar, indianer och cowboys. I tidiga tonåren tecknade jag mest motorcyklar och skämt gubbar. Men i 16 års ålder blev det lite mer seriöst. Försökte teckna av tall skott, granar och mossa. Väldig massa detaljer.

Men min längtan att måla med färger blev starkare och starkare, så jag sökte in på Fria målarskolan 1975 och kom in. Där blev det mycket kroki och stillebenmåleri.

Men det lossnade inte riktigt. Jag kände mig frustrerad och förvirrad. Då mötte jag skulptören Sten Faste som har betytt enormt mycket för mitt konstnärliga växande. Jag frågade honom om han ville lära mig att teckna. Han svarade genom att ställa frågan: “Vill du lära dig på det gamla viset eller på det nya?” På det gamla viset så klart sa jag.

Är du verkligen säker på det Ulf? Sa Sten. Visst! sa jag. Då fick jag låna en av hans gips skulpturer.

Sten sa att jag skulle teckna av den och sedan komma tillbaka om en månad. Så det gjorde jag. Efter att tecknat ett tjugotal gips damer åkte jag tillbaka till Sten. ”Bra Ulf! Då tar vi en månad till.” sa Sten. Så jag åkte hem och fortsatte att teckna gips damen. Så här fortsatte det i fyra månader. Vid det här laget var jag totalt trött på att teckna denna gips dam men så en dag plötsligt började min hand att teckna damen ”helt utan min hjälp”, en helt fantastisk teckning växte fram och mina ögon öppnades helt och fullt för tecknandet och måleriet. Så från den dagen har jag vandrat omkring i färgernas och linjernas vackra landskap.

Av Ulf Lindholm konstnär